--- -- -- - - VAN GAAL FÖR ATT FINNA SIN SJÄL Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? För Holland börjar detta VM där det förra slutade - men det är inte främst mot Spanien man vill revanschera sig. Louis van Gaal, förbundskaptenen som förknippas med den holländska själen men också det historiskt största fiaskot, har fått mycket högre krav än så. Fram till finalen i Sydafrika hade holländarna vunnit alla sina matcher, däribland vänt en nederlagstippad kvartsfinal mot självaste Brasilien. Förbundskapten Bert van Marwijk hade lämnat den klassiska totalfotbollen till förmån för en mer riskminimerad sådan, förklarade hur han hellre ville vinna än att följa den holländska traditionen med att spela snyggt och åka ut alldeles för tidigt. Hans vinstmaskin hade tagit landet till sin första VM-final på 32 år. Kanske kunde han nu också ta det guld Holland aldrig vunnit. Det lät bra. Fler än tre fjärdedelar av den holländska befolkningen satt bänkade under finalmatcherna mot Uruguay och Spanien, en procentandel tv-publik inte många länder kan konkurrera med. Inte många kände heller igen sitt landslag. Inför finalen gick nationalikonen Johan Cruijff så långt att han, i sin kolumn i spanska tidningen el Periódico, helt bytte sida. "Jag är holländare men stöttar den sortens fotboll Spanien spelar", skrev han. Likt i VM-finalerna 1974 och -78 blev det förlust, denna gång dock även för det mesta av vad den holländska fotbollen stått för. Spanien styrde spelet och matchen slog nytt rekord i antal gula kort, 14 stycken varav nio till förlorarna. Den flygande holländaren symboliserades nu istället av Nigel de Jong med sin karatespark i bröstet på Xabi Alonso. Det såg inte bra ut. "Att Holland valde en ful väg mot att vinna titeln gör ont i mig", skrev Cruijff i samma kolumn direkt efteråt. "Jag trodde aldrig att mitt land skulle våga spela så här, aldrig ge upp sitt spelsätt. Denna fula, vulgära, hårda, stängda, långt ifrån iögonfallande fotboll som knappt ens går att kalla fotboll. Om de var nöjda med det här, visst, men de förlorade till slut. De spelade antifotboll." När EM-kvalet inleddes några månader senare låg de annars så konsekvent höga tv-tittarsiffrorna på knappa tio procent av befolkningen. I nästkommande hemmamatcher mot Finland och Sverige var det inte ens slutsålt på arenorna. Holländsk media gnällde och till slutspelet, efter ännu en lekstuga i kvalet, var van Marwijks inställning annorlunda: det skulle bli offensiv fotboll fram till guld i Ukraina. Det blev noll poäng. Förbundet vände sig till Louis van Gaal, den aktive tränare i världen främst förknippad med attraktiv totalfotboll. Han som tio år tidigare misslyckats redan i kvalet, dessutom med samma gyllene generation av spelare som gått till semifinaler i både VM 1998 och hemma-EM 2000, skulle nu få chansen till upprättelse både för sig själv och sitt land. "KNVB har gett mig en väldigt ambitiös målsättning - att sluta topp fyra i VM", berättade van Gaal till De Voetbaltrainer under första landslagssamlingen. "Vi har tre mål: att spela igenkännbar holländsk fotboll, att integrera den nya generationen talanger och att återetablera relationen mellan Oranje och våra supportrar." Inför den samlade landslagsgruppen delade han sin vision. Tillbaka till rörligt, direkt och anfallsinriktat 4-3-3 anpassat efter spelarnas förmågor. Bara tre var helt givna: Robben, van Persie och den oersättlige mittfältsgeneralen Strootman som taktiken utgick från. VM-kvalet slutade förlustfritt, med 34-5 i målskillnad och en skytteligavinnande van Persie. Ett överflöd av unga talanger spelades in, publiken var tillbaka och fotbollen var precis den van Gaal anställts för. Så vände det. En månad före VM-premiären mot världsmästarna Spanien satt van Gaal på VM-lägrets första presskonferens och berättade hur två års förberedelser gått förlorade i och med skadan på sin mittfältsdynamo. Med ynka tre träningsmatcher kvar skulle man frångå sitt inspelade system och satsa på ett 5-3-2. "Förlusten av Strootman är det enda skälet att byta system. Det finns ingen Strootman nummer två", sa han uppgivet. "Det är vågat men jag vill ge det chansen. Den här coachen vill vinna." Han har testat 5-3-2 med landslaget tidigare, första gången på hösten år 2000. Holland vann den matchen, 2-1, på bortaplan mot just Spanien. Kanske var ändå det mest minnesvärda den gången att det visades åtta kort, två av dem röda efter ett bråk som slutade med en skallning. Det gäller att glömma det. 4453 tecken --- -- -- - -